En politikers vardag

Senaste veckan har varit intensiv! Vad gällde hoten (bombhot mot skola och mordhot mot politiker) som kom ut tisdag respektive torsdag så är det i min värld ett sundhetstecken att media bevakar utvecklingen hårt. Samhället måste med alla medel visa att det inte är ett acceptabelt sätt att agera på. Det drabbar enskilda, som oroas, men även samhället. Dels genom att beslut kanske inte fattas på objektiva grunder utan p g a rädslor. Men även för att det på sikt inte blir lättare att rekrytera människor som ställer upp för politiska uppdrag. Och det är inte det lättaste, även utan hotbild.

Jag skulle ha varit i Stockholm onsdag morgon till fredag eftermiddag men justerade mina planer. Åkte upp onsdag kväll (efter att polisen hade blåst faran över ang. skolan) och hem fredag lunch för att hinna med en avstämning på kommunkontoret innan helgen. Och trots att jag hade full koll på samtal och mail via mobilen, och visste att det finns ca 15 möjliga avgångar att ta sig hem igen, var det med en viss oro - och inte alls självklart att - jag lämnade kommunen. (Låter kanske lite löjligt i efterhand, eftersom - tack och lov - ingenting hände.)

Helgen blev lugn, "bara" ksau-handlingarna att läsa på. Aktieklubben träffades hos mig på fredag kväll. Kurserna hade gått ner ordentligt sedan förra gången - men man får inte låta sig dras ner för det. De går säkert upp igen!

Måndagen tillbringades bl a med ett avstämningsmöte med en av kommunens vägföreningar samt på Idéforums årsstämma (där det enhälligt beslutades att lägga ner föreningen). Nu väntar kretsstyrelsen.