Varför vi lämnar skatten oförändrad

[Nedanstående är en del av det som jag framförde vid kommunfullmäktige den 26 november i samband med informationen om kommunstyrelsens och nämndernas internbudgetar.]

Ikväll delges vi nämndernas och kommunstyrelsens respektive internbudgetar. Budgetramarna togs i juni. Nu har förvaltningar producerat förslag och nämnderna beslutat hur de ser till att de respektive verksamheterna kan klaras på bästa möjliga sätt inom de givna budgetramarna.


Internbudgeten kan vidare innehålla mer detaljerad information om ansvarsområde och verksamhetsidé, information om verksamhetsförändringar och övergripande inriktningar. Man har också beslutat om egna resultatmål som man följer upp internt. Dessa mål är sådana som ligger utöver de resultatmål vi beslutat om för nämnderna i kommunfullmäktige och som vi kallar Prioriterade mål. Ikväll informeras vi om hur man beslutat prioritera sina verksamheter samt vilka resultat man vill nå.


När vi beslutade om våra budgetramar tog vi till med ett ordentligt resultat på drygt 10 mkr. Det motsvarar 1,7 % av våra skatteintäkter och generella bidrag och närmar sig rekommendationerna på 2 % från Sveriges Kommuner och Landsting. Detta budgeterade resultat skulle utgöra en buffert för oförutsedda händelser både i vår omvärld men även för nödvändiga anpassningar av våra verksamheter till förändringar i befolkningsstrukturen.


Vi nämnde vissa risker i samband med beslutet i juni: resultatet 2008, antal kommuninvånare per den 1 november, högre räntor och högre inflation. Sedan juni har läget drastiskt förändrats. Både vad gäller resultatet 2008 och antalet kommuninvånare den 1 november är läget sämre än vi kunde ana.
* Prognosen för resultatet för 2008 låg den 30 oktober på -15 mkr. Vi räknar visserligen med att underskottet inte blir så stort men vi kommer att ha ett underskott och ett sådant ska enligt balanskravet återställas inom tre år.

* Budgetramarna byggde på att vår befolkning förväntades öka med 100 personer till 1 november i år. Det har den inte gjort. Den senaste officiella siffran från SCB är från 30 september och då hade vår befolkning sjunkit med 14 personer. (605 inflyttade, 570 utflyttade och ett negativt födelsenetto på 52 personer). Kommer antalet den 1 november vara +/- 0 innebär det ca 4 mkr i minskade intäkter.

* Konjunkturläget - och därmed prognoserna för våra skatteintäkter - har försämrats dramatiskt jämfört med de prognoser vi hade till vårt förfogande i juni. Den senaste prognosen från oktober visar på minskade skatteintäkter på sammanlagt ca 8,5 mkr. Därutöver tillkommer en minskning på ca 1,5 mkr p g a kostnadsutjämning.

* Räntan och inflationen skulle kunna ha utvecklats mer positivt än vad vi fruktade i juni - men de justeringar man skulle kunna vänta sig med vårt nuvarande konjunkturläge har inte skett i det omfång och med den hastighet som man kunnat hoppas på.

* Den sänkta arbetsgivaravgiften underlättar för oss med ca 2,3 mkr.


Sammantaget är det nödvändigt att fundera på hur vi ska komma tillrätta med de nya förutsättningarna. Många kommuner i Sverige har dragit i nödbromsen, vissa har höjt skatten eller skjuter på en planerad skattesänkning, andra har gått in och ändrat i sina budgetramar.


Vi har från majoriteten efter moget övervägande beslutat att ha lite is i magen. Vi lägger inte ett förslag om att höja kommunalskatten. Orsakerna är flera.

1. I den nämnd som i huvudsak ligger bakom vårt förväntade negativa resultat, socialnämnden, arbetar man envetet och konstruktivt med att både minska årets underskott men även med att säkerställa att man 2009 håller sig inom budgetramen. Att i det läget höja skatten för att se till att det finns en central pott minskar motivationen för det arbetet ute i verksamheten och sanktionerar till viss del att man fortsätter arbeta med delvis fel saker på delvis fel sätt.

2. Vi behöver först se till att de kommunala verksamheterna generellt sett jobbar med rätt saker på rätt sätt. Om vi, när det görs, kan konstatera att det behövs mer pengar - då kan vi ta en diskussion om en eventuell skattehöjning. Samtidigt måste nämnas att samtliga undersökningar som görs tydligt visar att det inte finns ett samband mellan högre kostnader och bättre kvalitet - snarare tvärtom.

3. Ingen vet hur situationen kommer att utvecklas med konjunkturen och finansmarknaden. Innan vi har någon sorts stabilitet har vi svårt att ha något konkret att förhålla oss till. Vad skulle man grunda en skattehöjning på? Hur mycket tror man behövs? Det är ingen som kan svara på det idag.

4. Tyvärr har vi inte ökat invånarantalet. Men det innebär samtidigt att det är mindre belastning på våra verksamheter vilket betyder att det finns ett visst utrymme jämfört med vad man räknat med i ramen.

5. En skattehöjning medför att medborgarna rent praktiskt har mindre egna pengar till sitt förfogande. När tiderna blir tuffare vore det att låta invånarna drabbas ännu hårdare än de skulle göra beroende av yttre faktorer. På en nationell, övergripande nivå är samtidigt den inhemska efterfrågan en viktig faktor i att få igång konjunkturen igen. Stryps den av att invånarna har det sämre ställt än nödvändigt bidrar vi med en skattehöjning även till att inte konjunkturen kommer igång.


Så även om det inte var ett så svårt beslut - att inte föreslå en skattehöjning - vet vi att det kommer att bli tufft under år 2009. Vi får alla vara med och arbeta tillsammans, politiker och tjänstemän, för att vi ska klara oss på ett så bra sätt som möjligt.


Ser vi till förändringar mellan nämnder och styrelser så ser vi att pengarna till verksamheterna har minskat, totalt sett. Detta är en sanning med modifikation eftersom kompensation för löneökningar inte finns med här. Och löneökningarna för 2009, det såg vi på den tidigare bilden, kompenseras med 13,3 mkr. Alltså har vi totalt sett mer pengar 2009 än 2008.


Vad gäller kommunstyrelsens interna budget så skulle den minskas med 1,5 mkr. Eftersom det samtidigt har tillkommit verksamheter som inte funnits tidigare så innebär det att det behövts prioritera hårt. Tillkommande verksamheter i kommunstyrelsens budget är bl a det nya näringslivsbolaget som nu har kommit igång på ett bra sätt. Det medför ökade kostnader på 350 tkr. Leaderprojektet, som vi hoppas kommer att omfatta diverse projekt inom landsbygdsutecklingen, förutsätter medfinansiering från oss. Vi har lagt 200 tkr till detta. Vårt samarbete inom Skåne NV går in i en ny fas i och med att vi tillsammans med övriga åtta kommuner går in i det projekt Helsingborg stad drivit ensamma under 2007, den s k Framtidskommittén.


I övrigt föreslår vi ökade planavgifter som beräknas ge 200 tkr samt räknar med att 400 tkr kan sparas på den gemensamma nämndsadministrationen som är i beslutsprocessen och som vi räknar med kunna införa från 1 januari. Bevakningsinsatserna minskas med 200 tkr och parkeringsavgiften på Prästliden föreslås höjas till 50 kr/dag.

Vi bedömer att våra verksamheter inom Kommunledningskontoret, Administrationen med Ekonomi, Personal, It och Fastigheter samt Tekniska kontoret med de skattefinansierade verksamheterna Gata-VA, Park-Fritid och Fastighetsservice samt de avgiftsfinansierade VA- och Renhållningsverksamheterna kommer att klara sig inom den tilldelade ramen på ca 59 mkr.


Resultatmålen står på sidan 16 i Internbudgeten. Av de 19 resultatmål inom kommunstyrelsens område vill jag lyfta fram fyra stycken för 2009.

- Ytterligare två elektroniska tjänster ska tillhandahållas på kommunens webbplats

- Klagomåls- eller synpunkts- hantering ska införas

- energiförbrukningen i kommunägda fastigheter ska minska med 5% inom två år från 2007

Och sist, men inte minst, ett vässat mål eftersom vi anser att konkurrensutsättningen av våra kommunala verksamheter har gått alltför långtsamt, att den fastighetsrelaterade grönyteskötseln, utom i Torekov och Båstad, samt 50% av lokalvården ska läggas ut på entreprenad under 2009.


Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits