Verklighetsförankring, forts.
Vad kul - jag har fått en kommentar! Tack, Sara! Helt oväntat - det är inte många som läser denna blogg (jag har koll på statistiken...) så jag bevakar den inte varje dag. (Och har inte inlägg varje dag heller, vilket kanske är en orsak till de få besökarna? Det är det där med hönan och ägget.) Jag är i alla fall överväldigad!
Intressant att Du inte är emot partierna. Samtidigt har partilojaliteter börjat avta i Sverige (tror det är en generationsfråga, så tendensen är nog stigande). Jag är själv charmad av de, numera vildar, vi har i kommunfullmäktige i Båstad. De företräder sina väljare - så systemet håller för oberoende personvalda. MEN hur stor kan andelen bli för att partierna ska kunna vara kvar? Partierna finansieras via partistödet som är direkt beroende av antalet mandat. Det finns ju ingen möjlighet att reglera den andelen (dessutom, som vi märker i Båstad, skiftar partibeteckningen bakom ledamöter under mandatperioden) - så hur ska då partierna kunna överleva?
Partitillhörighet är ingen förutsättning för att nämnderna ska fungera, förutsatt att inte "för många" ledamöter är oberoende (om inte alla oberoende i sin tur kommer överens om vem som ska sitta i vilken nämnd...). Den som är personligt vald utan partibeteckning kommer att känna ansvar för frågor i alla nämnder, mer eller mindre, eller ha specialfrågor som hanteras av en nämnd. Om då frågorna inte lyfts till kommunfullmäktige - och den personvalde/a inte blir invald i den nämnd där för honom/henne viktiga frågor avhandlas (som man kanske har drivit och blivit vald för)? Hur förklarar man det/ursäktar man sig för väljarna?
"Våra" (Båstads) vildar har relativt svårt att driva egna frågor (ur mitt perspektiv, tryggt förankrad i ett parti). Den ene var invald i Miljö- och Byggnadsnämnden innan han blev vilde och sitter alltså kvar. Han har i vissa frågor vågmästarposition och därmed möjlighet att påverka. Den andra sitter inte i nämnd men är duktig på att motionera, ibland tillsammans med den andre vilden. Men i det stora får de kämpa för relativt begränsad effekt. Vem orkar det i längden?
Så tyvärr tror jag inte på detta.
Visst är opinionsbildning viktigt! Därför har media en sådan genomslagskraft - och kändisskapet... (se människors önskan av att delta i dokusåpor. Apropå dokusåpor ska det bli spännande att se hur den dokusåpan blir som ska handla om unga politiker!).
Nu har jag varit för långrandig - beklagar det och lovar att fatta mig kortare nästa gång! Hade egentligen tänkt att skriva om något helt annat (politisk taktik - se dagens hantering av ärendet stängning av akuten nattetid på Ängelholms sjukhus). Det får bli en annan gång!
Intressant att Du inte är emot partierna. Samtidigt har partilojaliteter börjat avta i Sverige (tror det är en generationsfråga, så tendensen är nog stigande). Jag är själv charmad av de, numera vildar, vi har i kommunfullmäktige i Båstad. De företräder sina väljare - så systemet håller för oberoende personvalda. MEN hur stor kan andelen bli för att partierna ska kunna vara kvar? Partierna finansieras via partistödet som är direkt beroende av antalet mandat. Det finns ju ingen möjlighet att reglera den andelen (dessutom, som vi märker i Båstad, skiftar partibeteckningen bakom ledamöter under mandatperioden) - så hur ska då partierna kunna överleva?
Partitillhörighet är ingen förutsättning för att nämnderna ska fungera, förutsatt att inte "för många" ledamöter är oberoende (om inte alla oberoende i sin tur kommer överens om vem som ska sitta i vilken nämnd...). Den som är personligt vald utan partibeteckning kommer att känna ansvar för frågor i alla nämnder, mer eller mindre, eller ha specialfrågor som hanteras av en nämnd. Om då frågorna inte lyfts till kommunfullmäktige - och den personvalde/a inte blir invald i den nämnd där för honom/henne viktiga frågor avhandlas (som man kanske har drivit och blivit vald för)? Hur förklarar man det/ursäktar man sig för väljarna?
"Våra" (Båstads) vildar har relativt svårt att driva egna frågor (ur mitt perspektiv, tryggt förankrad i ett parti). Den ene var invald i Miljö- och Byggnadsnämnden innan han blev vilde och sitter alltså kvar. Han har i vissa frågor vågmästarposition och därmed möjlighet att påverka. Den andra sitter inte i nämnd men är duktig på att motionera, ibland tillsammans med den andre vilden. Men i det stora får de kämpa för relativt begränsad effekt. Vem orkar det i längden?
Så tyvärr tror jag inte på detta.
Visst är opinionsbildning viktigt! Därför har media en sådan genomslagskraft - och kändisskapet... (se människors önskan av att delta i dokusåpor. Apropå dokusåpor ska det bli spännande att se hur den dokusåpan blir som ska handla om unga politiker!).
Nu har jag varit för långrandig - beklagar det och lovar att fatta mig kortare nästa gång! Hade egentligen tänkt att skriva om något helt annat (politisk taktik - se dagens hantering av ärendet stängning av akuten nattetid på Ängelholms sjukhus). Det får bli en annan gång!
Verklighetsförankring?
I fredagens Dagens Industri citeras Sven Hagströmer, styrelseledamot i Junilistan som "får många ryggdunkar från affärskollegor som säger att det behövs ett nytt parti" med: "Jag anser att det skulle tillsättas en förtroendekommission som granskar brutna vallöften."
Detta kan bli spännande! Vi kommer att få en valdebatt inför valet 2006 med uttalanden (i mina ögon/öron uppfriskande men opportunistiska) som visar på att även äldre herrar från näringslivet är naiva. Jag tror att de menar väl - och inte enbart att de är ute efter att vinna röster på att vara opportunister. Men har de funderat över vad de säger? Hur skulle det gå till? Vems vallöften ska granskas? I Båstads kommun finns inget parti som egentligen kan granskas i den mening jag tror SH avser - för inget parti har fått förtroendet av väljarna att ha egen majoritet. Och att sitta i en koalition innebär att man i förhandlingar har fått kompromissa - även med de vallöften man givit väljarna. Ur demokratiaspekt speglar styrkeförhållanden väljarönskningar, så så tillvida kan man säga att det hela är ok. (Om man undantar vågmästare som exempelvis Miljöpartiet i rikspolitiken). Men hur ska en granskning av en förtroendekommission gå till? Har Du ett svar på det, bäste Sven Hagströmer, vore det verkligen något att snacka om!
Det är väljarna som granskar de politiska partierna i maktposition på alla nivåer vid varje val. Och partierna har ett egenintresse att redovisa beslutsunderlaget till denna granskning.
Ett annat intressant inlägg fanns i dagens NST där Sara Aulin (vanligtvis har hon mycket sunda åsikter) anser att partierna är ute, hon propagerar för mer personval i kombination med ansvarsutkrävande. Låter jättebra - men är också, enligt mig, naivt. För det är utmärkt vid själva valet (om nu väljarna orkar sätta sig in i vad alla personer står för som kandiderar - oops, redan där har konceptet fallit...) men hur sjutton ska det vardagliga beslutsarbetet gå till? Inser Sara att de allra flesta politikerna är fritidspolitiker? Ska alla dessa i kommuner och landsting sätta sig in i alla frågor utan hjälp från partigrupperna? Hur ska en avgränsning ske? Eller ska alla nämnder avskaffas (där sitter idag representanter från partierna) - så att alla personvalda förtroendevalda måste kunna lagstiftning för myndighetsutövning (Socialnämnder, Miljö- och Byggnadsnämnder) när även dessa beslut ska upp för beslut i kommunfullmäktige....? Budgetarbete. Uppföljning. För man har som politiker ansvar för helheten. Det fungerar med partier när man kan dela upp frågorna mellan varandra. Men överger man partipolitiken så betyder det att man i förlängningen lägger ut allt arbete på varje enskild ledamot.
Om man inte inför personval även till enskilda nämnder. Nackdelen är att det då blir en stor mängd val som ska göras. Och om det inte finns någon som helst hierarki (som t ex idag sitter kommunstyrelsen och har övergripande ansvar över nämnderna). För är ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden var och en personvalda att driva en enskild fråga om skolan - varför ska de bry sig om vad kommunstyrelseledamöterna säger? Idag tas ansvaret via partierna.
En koalitionsförhandling mellan tre partier genomförs grundligt i början av mandatperioden och sedan stäms det av. Men tänk om 21 enskilda ledamöter (vi har 41 ledamöter i Båstads kommunfullmäktige så 21 krävs för majoritet) ska komma överens... Det blir ingen koalition utan förhandlingar måste tas inför varje enskild fråga... Dygnet har bara 24 timmar!
Jag tycker att det politiska arbetet måste förnyas och moderniseras. Det är inget snack om det! Men jag tycker också att förslagen som läggs fram kanske kan vara lite mer genomtänkta, respektive ha någon kontakt med hur den politiska verkligheten faktiskt ser ut... Eller jag kanske totalt har missförstått ovanstående utspel?
Detta kan bli spännande! Vi kommer att få en valdebatt inför valet 2006 med uttalanden (i mina ögon/öron uppfriskande men opportunistiska) som visar på att även äldre herrar från näringslivet är naiva. Jag tror att de menar väl - och inte enbart att de är ute efter att vinna röster på att vara opportunister. Men har de funderat över vad de säger? Hur skulle det gå till? Vems vallöften ska granskas? I Båstads kommun finns inget parti som egentligen kan granskas i den mening jag tror SH avser - för inget parti har fått förtroendet av väljarna att ha egen majoritet. Och att sitta i en koalition innebär att man i förhandlingar har fått kompromissa - även med de vallöften man givit väljarna. Ur demokratiaspekt speglar styrkeförhållanden väljarönskningar, så så tillvida kan man säga att det hela är ok. (Om man undantar vågmästare som exempelvis Miljöpartiet i rikspolitiken). Men hur ska en granskning av en förtroendekommission gå till? Har Du ett svar på det, bäste Sven Hagströmer, vore det verkligen något att snacka om!
Det är väljarna som granskar de politiska partierna i maktposition på alla nivåer vid varje val. Och partierna har ett egenintresse att redovisa beslutsunderlaget till denna granskning.
Ett annat intressant inlägg fanns i dagens NST där Sara Aulin (vanligtvis har hon mycket sunda åsikter) anser att partierna är ute, hon propagerar för mer personval i kombination med ansvarsutkrävande. Låter jättebra - men är också, enligt mig, naivt. För det är utmärkt vid själva valet (om nu väljarna orkar sätta sig in i vad alla personer står för som kandiderar - oops, redan där har konceptet fallit...) men hur sjutton ska det vardagliga beslutsarbetet gå till? Inser Sara att de allra flesta politikerna är fritidspolitiker? Ska alla dessa i kommuner och landsting sätta sig in i alla frågor utan hjälp från partigrupperna? Hur ska en avgränsning ske? Eller ska alla nämnder avskaffas (där sitter idag representanter från partierna) - så att alla personvalda förtroendevalda måste kunna lagstiftning för myndighetsutövning (Socialnämnder, Miljö- och Byggnadsnämnder) när även dessa beslut ska upp för beslut i kommunfullmäktige....? Budgetarbete. Uppföljning. För man har som politiker ansvar för helheten. Det fungerar med partier när man kan dela upp frågorna mellan varandra. Men överger man partipolitiken så betyder det att man i förlängningen lägger ut allt arbete på varje enskild ledamot.
Om man inte inför personval även till enskilda nämnder. Nackdelen är att det då blir en stor mängd val som ska göras. Och om det inte finns någon som helst hierarki (som t ex idag sitter kommunstyrelsen och har övergripande ansvar över nämnderna). För är ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden var och en personvalda att driva en enskild fråga om skolan - varför ska de bry sig om vad kommunstyrelseledamöterna säger? Idag tas ansvaret via partierna.
En koalitionsförhandling mellan tre partier genomförs grundligt i början av mandatperioden och sedan stäms det av. Men tänk om 21 enskilda ledamöter (vi har 41 ledamöter i Båstads kommunfullmäktige så 21 krävs för majoritet) ska komma överens... Det blir ingen koalition utan förhandlingar måste tas inför varje enskild fråga... Dygnet har bara 24 timmar!
Jag tycker att det politiska arbetet måste förnyas och moderniseras. Det är inget snack om det! Men jag tycker också att förslagen som läggs fram kanske kan vara lite mer genomtänkta, respektive ha någon kontakt med hur den politiska verkligheten faktiskt ser ut... Eller jag kanske totalt har missförstått ovanstående utspel?
Nästan tillbaka i vardagen
Nästan, nästan! En resa till Stockholm den kommande veckan, efter det tror jag det blir normal vardag med enbart jobb och möten. Det var ett tag sedan och jag riktigt längtar!
Har redan glömt vad som hände förra veckan, förutom styrelsemötet med fullmäktigegruppen, intervjun med Laholms Tidning och två dagar mötet med jobbet i Åhus (upplevde mitt första ålagille! Trevligt!).
I helgen hade jag tänkt ta det lugnt. Kände att jag behövde det efter de senaste veckorna. Istället blev det en hel del gjort, mer än förväntat. Oljade golvet till loftet i stallet (det börjar närma sig färdigställande! Innan jul ska jag försöka hinna lasera träväggarna, måla de putsade innerväggarna och behandla bjälkarna... det arbete som skulle gjorts i somras...). Därutöver födelsedagskalas hos kusin, strukning av skjortor och artikelskrivande till vår lokala moderata tidning, M-kontakt.
La även ut artiklarna på min moderata hemsida (än så länge www.skane.moderat.se/anetteakesson, håller på att flytta över till Skånemoderaterna). Har även uppdaterat min "privata" hemsida www.akesson.info ... Ja, jag hör hur det låter... Kanske vore lämpligt att fokusera? (Jag sköter dessutom m-kvinnorna i Skånes hemsida www.skanemoderaterna.se/m-kvinnor och Bjäremoderaternas www.skane.moderat.se/bastad som också den ska flyttas över ...). Kanske inte så konstigt att jag känner att tiden inte räcker till?
Såg två bra filmer i helgen: Man on Fire med bl a Denzel Washington och The Terminal med Tom Hanks.
Har tyvärr lite dåligt koll på Tyskland. Men jag såg lite spekulationer om ministrar - de ska tydligen gå ut med information imorgon.
Dagens deppiga information är väl annars det som sändes i Kaliber: män och kvinnor som polisanmäler brott behandlas olika. Sannolikheten för utredning är störst om Du är man, till och med dubbelt så stor om Du är svensk man jämfört med utländsk kvinna (det andra extrema). Suck. Detta i Sverige idag! Hur kan man INTE vara feminist och vilja ändra på detta....?
Har redan glömt vad som hände förra veckan, förutom styrelsemötet med fullmäktigegruppen, intervjun med Laholms Tidning och två dagar mötet med jobbet i Åhus (upplevde mitt första ålagille! Trevligt!).
I helgen hade jag tänkt ta det lugnt. Kände att jag behövde det efter de senaste veckorna. Istället blev det en hel del gjort, mer än förväntat. Oljade golvet till loftet i stallet (det börjar närma sig färdigställande! Innan jul ska jag försöka hinna lasera träväggarna, måla de putsade innerväggarna och behandla bjälkarna... det arbete som skulle gjorts i somras...). Därutöver födelsedagskalas hos kusin, strukning av skjortor och artikelskrivande till vår lokala moderata tidning, M-kontakt.
La även ut artiklarna på min moderata hemsida (än så länge www.skane.moderat.se/anetteakesson, håller på att flytta över till Skånemoderaterna). Har även uppdaterat min "privata" hemsida www.akesson.info ... Ja, jag hör hur det låter... Kanske vore lämpligt att fokusera? (Jag sköter dessutom m-kvinnorna i Skånes hemsida www.skanemoderaterna.se/m-kvinnor och Bjäremoderaternas www.skane.moderat.se/bastad som också den ska flyttas över ...). Kanske inte så konstigt att jag känner att tiden inte räcker till?
Såg två bra filmer i helgen: Man on Fire med bl a Denzel Washington och The Terminal med Tom Hanks.
Har tyvärr lite dåligt koll på Tyskland. Men jag såg lite spekulationer om ministrar - de ska tydligen gå ut med information imorgon.
Dagens deppiga information är väl annars det som sändes i Kaliber: män och kvinnor som polisanmäler brott behandlas olika. Sannolikheten för utredning är störst om Du är man, till och med dubbelt så stor om Du är svensk man jämfört med utländsk kvinna (det andra extrema). Suck. Detta i Sverige idag! Hur kan man INTE vara feminist och vilja ändra på detta....?
Tillbaka från St Petersburg
Kom igår kväll tillbaka från S:t Petersburg efter konferensen WoMen and Democracy. Mycket intressant - både temamässigt och de folk man träffar på! Där fanns delegationer från de nordiska länderna (Nordiska Rådet arrangerade konferensen), Baltikum och Ryssland. Intressant med det politiska spelet liksom med de kulturella skillnader som finns. Hoppas kunna hålla kontakten med flera ur det svenska gänget!
Var med i den grupp som arrangerade en work shop på temat Women in Politics - How to Get Power. Spännande tema, speciellt i dessa nominerinstider (riksdags- och landstingslistor sätts ihop nu inför valet 2006) men vi har olika förutsättningar i de olika länderna. Som exempel var ryskorna väldigt frustrerade över den bild kvinnor har i rysk media, både via reklam men även program. Och även om vi i Sverige har en debatt om detta tema kände vi att det finns andra angelägna frågor att ta upp.
Passade på att se lite av stan och shoppa lite (utöver vodka lite presenter, choklad, en kul mössa, dragspelsnoter till rysk musik och en kalender för 2006). I programmet ingick även ballett (Törnrosa), så det var lite mer än bara möten. Vill Du läsa mer om denna resa, se www.skanemoderaterna.se/m-kvinnor .
Förresten: kul med en första kvinnlig förbundskansler i Tyskland! (Fast läget där är inte lätt, så jag hoppas hon inte enbart blir den som får skulden om/när allt går åt skogen...)